Tystnadens förklaring

Tystnaden har tystat mig. Tystandet hade en orsak. Orsaken finns (sök i tystnaden!). Tystnaden har inte varit självvald. Det självvalda är allt för sällan självvalt. Den självvalda tystnaden har sina orsaker (utanför jaget). Jaget är inte självvalt. Tystnaden har gjort mig tyst. Tystnaden är (på sitt sätt) självuppfyllande. Det självuppfyllande behöver hjälp (utifrån). Utifrån betraktat har min tystnad varit påfallande. Det påfallande är till sätt undfallande. Min tystnad är ett exempel på detta.

Det är allt för lätt att låta tystanden frisera sanningen. Detta är inte fallet i mitt fall. Jag har inget intresse av min tystnad. Min tystnad har (på grund av händelsernas förlopp) varit oundviklig. Det som hände hände. Du kan tycka att det spelar ingen roll, men en medborgare av min simpla rang (juvelerare) hade under inga omständigheter ett val (jag hade det inte).

Jag gick till val (som resten av folket (till största delen i alla fall)). Jag föll ur ramen för det acceptabla (betänk att det acceptabla trots allt har förhålladevis vida ramar). Jag gick till min lokala vallokal med en stark övertygelse (i stunden) och besatt(!) av att göra mitt val. Jag fick aldrig göra mitt val (varken i kommun-, landstings- eller riksdasvalet). Myndigheterna satte stopp.

Jag har nu betalat priset för stoppet. Min rädsla blev min sanning. Denna sanning bestod endast av rädslan för min lögn. Lögnen var min sanning (hur ofta har inte detta varit fallet i mitt liv).


/JJ

* * *
Andra bloggar om: politik, val2006, samhنlle, val 2006, terrorbrott, hot mot demokratin, d?ِda r?ِster, nazism, intressant!